Meny
Om WGCC
Du känner det så fort du svänger in genom grindstolparna…
… via vägen som slingrar sig fram genom böljande fält av nyklippt gräs och öppet vatten som glittrar mellan träden. Fram till Stockholms kanske vackraste klubbhus, som ett smycke placerat på höjden bara några steg från havet – det här är något utöver det vanliga.
På WGCC syftar allt vi gör till en enda sak: att skapa den där äkta känslan, oavsett om du är här för att spela golf eller tennis, för att koppla av vid poolen eller äta en god måltid.
Varmt välkommen till oss på Wermdö Golf & Country Club!
Wermdö Golf & Country Club
WGCC är en andelsklubb med 810 andelar och 950 aktiva spelrätter. Vi erbjuder en Golf och Country Club i unik skärgårdsmiljö med havet som närmsta granne. Förutom en trevlig 18-hålsbana erbjuder vi även tennis, pool, gästhamn och en fantastisk golfrestaurang.
Andelsmedlemskap
Läs mer om vårt andelsmedlemskap, köplatser och hur du kan göra om du vill bli medlem.
Countrymedlemskap
Vårt countrymedlemskap är en perfekt lösning för dig som inte spelar golf men vill ha tillgång till pool, tennisplan och mycket mer.
Konferens & Boende
På WGCC finns möjlighet både för boende, konferens och företagsevent. Läs mer om hur vi kan skräddarsy din vistelse hos oss.
Vår Historia
Egendom köps och banan byggs
Efter att Viks egendom och senare Torpa hade köpts (1960 och 1961 respektive) kunde projektet Wermdö Golf & Country Club påbörjas. Inledningsvis var det tänkt att golfbanan skulle dras norr om Stavsnäsvägen med Värmdöviks säteri som klubbhus. Då ägarna ville behålla säteriet kunde detta dock aldrig bli verklighet. Istället köptes fastigheten Herrvikstomten 6:2 (Torpa), och tack vare detta kompletteringsköp kunde golfbanan placeras söder om landsvägen. Tyvärr bestod delar av dessa marker av kärr- och bergsmarker, vilket på sikt skulle visa sig skapa problem för klubben.
Själva banan och klubbanläggningen byggdes mellan åren 1962 och 1966. De första ritningarna gjordes av Nils Sköld, på sin tid den flitigaste och Sveriges mest erfarna banarkitekt. Han lät placera banan kring det så kallade Hemträsket.
Tanken var att träsket skulle sänkas genom enkel dränering för att få bort en permanent alltför stor vattenvolym. Senare blev det klart att det inte skulle gå att sänka träsket genom självavrinning och man bestämde då att gräva en damm (dammen på hål 5). Träskvattnet skulle därefter pumpas till dammen och sedan ledas ut genom diket på hål 6.
Själva banan och klubbanläggningen byggdes mellan åren 1962 och 1966. De första ritningarna gjordes av Nils Sköld, på sin tid den flitigaste och Sveriges mest erfarna banarkitekt. Han lät placera banan kring det så kallade Hemträsket.
Tanken var att träsket skulle sänkas genom enkel dränering för att få bort en permanent alltför stor vattenvolym. Senare blev det klart att det inte skulle gå att sänka träsket genom självavrinning och man bestämde då att gräva en damm (dammen på hål 5). Träskvattnet skulle därefter pumpas till dammen och sedan ledas ut genom diket på hål 6.
Unikt i sammanhanget är att hela banan och klubbanläggningen byggdes utan att det fanns någon klubb. WGCC bildades först i mars 1966 och då stod hela anläggningen i stort sett färdig.
WGCC invigs
WGCC invigdes den 4 juni 1966 med ett par hundra personer inbjudna till ceremonin. I det strålande sommarvädret samlades man på terrassen utanför restaurangen och lyssnade på tal av klubbens grundare Rolf Deinoff och ingen mindre än HKH Prins Bertil.
Efter en fantastisk lunch förrättade ”golfprins” Bertil invigningen. I sitt anförande sa prinsen bland annat:
”... jag är ingen professionell golfspelare, men en professionell golfbaneinvigare. Det här är nämligen den trettonde – mitt lyckotal – i ordningen som jag öppnar. Det är verkligen roligt med det här initiativet med en klubb för hela familjen, en golf- och countryklubb.”
Efter sitt anförande slog han invigningsdriven på 1:a tee och deltog i den första 4-bollen, som förutom prinsen bestod av Rolf Deinoff, Svenska Golfförbundets dåvarande ordförande Eric Adelsvärd och Göran Falk, klubbens vice ordförande. Rundans höjdpunkt var så klart prins Bertils eagle på hål 3!
Prins Bertil blev även vald till klubbens första hedersmedlem. Greenfee kostade under invigningsåret 15 kr på vardagar och 25 kr på helger (det var bättre förr).
Efter en fantastisk lunch förrättade ”golfprins” Bertil invigningen. I sitt anförande sa prinsen bland annat:
”... jag är ingen professionell golfspelare, men en professionell golfbaneinvigare. Det här är nämligen den trettonde – mitt lyckotal – i ordningen som jag öppnar. Det är verkligen roligt med det här initiativet med en klubb för hela familjen, en golf- och countryklubb.”
Efter sitt anförande slog han invigningsdriven på 1:a tee och deltog i den första 4-bollen, som förutom prinsen bestod av Rolf Deinoff, Svenska Golfförbundets dåvarande ordförande Eric Adelsvärd och Göran Falk, klubbens vice ordförande. Rundans höjdpunkt var så klart prins Bertils eagle på hål 3!
Prins Bertil blev även vald till klubbens första hedersmedlem. Greenfee kostade under invigningsåret 15 kr på vardagar och 25 kr på helger (det var bättre förr).
Knagglig och dramatisk start
Golflivet på Wermdö Golf & Country Club hade börjat och skulle i många år framöver ge medlemmarna mycket glädje, sorg (missade puttar) och en trivsam samvaro i underbar skärgårdsmiljö.
Vid budgetkalkylerna hade man räknat på ett medlemsantal om 500 golfmedlemmar (varav 100 juniorer) och 600 countrymedlemmar. Detta medlemsantal var avgörande för att få klubbens inkomster och utgifter att balansera. Det visade sig dock att den framlagda budgeten inte skulle hålla, framförallt på grund av en alltför optimistisk bedömning gällande antalet countrymedlemmar.
Det dåliga utfallet av antalet nya medlemmar hade sina skäl. Ungefär samtidigt som klubben bildades och verksamheten kommit igång infördes ett byggnadsförbud för fritidshus. I grundförutsättningen för hela huvudprojektet gällde ju att det skulle vara lätt att sälja fritidstomter med en golf- och country club i närheten. Det blev i stort sett helt omöjligt att sälja fritidstomter så länge byggnadsförbudet gällde, något som hårt slog tillbaka på medlemsvärvningen och därmed på budgeten.
Det visade sig alltså redan 1967 att antagen budget inte skulle hålla. Klubben var strängt taget konkursmässig. Efter en uppgörelse med Stockholm-Saltsjön kunde man dock sälja tillbaka aktierna i golfbanan till samma pris som klubben hade förvärvat dem och samtidigt förhandla fram ett arrendeavtal för byggnader och mark samt en förköpsrätt om klubben i framtiden skulle ha möjlighet att köpa tillbaka marken – klubbens räddning!
Vid budgetkalkylerna hade man räknat på ett medlemsantal om 500 golfmedlemmar (varav 100 juniorer) och 600 countrymedlemmar. Detta medlemsantal var avgörande för att få klubbens inkomster och utgifter att balansera. Det visade sig dock att den framlagda budgeten inte skulle hålla, framförallt på grund av en alltför optimistisk bedömning gällande antalet countrymedlemmar.
Det dåliga utfallet av antalet nya medlemmar hade sina skäl. Ungefär samtidigt som klubben bildades och verksamheten kommit igång infördes ett byggnadsförbud för fritidshus. I grundförutsättningen för hela huvudprojektet gällde ju att det skulle vara lätt att sälja fritidstomter med en golf- och country club i närheten. Det blev i stort sett helt omöjligt att sälja fritidstomter så länge byggnadsförbudet gällde, något som hårt slog tillbaka på medlemsvärvningen och därmed på budgeten.
Det visade sig alltså redan 1967 att antagen budget inte skulle hålla. Klubben var strängt taget konkursmässig. Efter en uppgörelse med Stockholm-Saltsjön kunde man dock sälja tillbaka aktierna i golfbanan till samma pris som klubben hade förvärvat dem och samtidigt förhandla fram ett arrendeavtal för byggnader och mark samt en förköpsrätt om klubben i framtiden skulle ha möjlighet att köpa tillbaka marken – klubbens räddning!
WGCC ombildas och verksamheten köps av medlemmar
De låga intäkter som arrendeavtalet genererade räckte till löpande underhåll, men det var svårt för klubben att investera i förbättringar av standarden. På grund av detta var klubbanläggning och bana i relativt dåligt skick. Trots detta var stämningen på klubben god. Klubben hade förhållandevis få aktiva medlemmar, men de som var där hade god sammanhållning och umgicks. Man anordnade många evenemang som ofta var mycket lyckade.
Golfbanan hade dock större problem, framförallt på hål 4 och 16. Vid regn blev det sankt eller översvämning och vid torka blev banan lätt gul och torr.
Utöver detta skulle kontraktet med Stockholm-Saltsjön snart gå ut och oroande rykten hade börjat cirkulera om att Stockholm-Saltsjön var intresserade av att sälja klubben. Man fick snart veta att det konsortium som hade inköpt Fågelbro gård var intresserade att även förvärva WGCC. Den enda möjligheten för klubben att själva köpa marken var att ett antal klubbmedlemmar arrangerade ett interimköp av klubben, för att sedan låta klubbens medlemmar inköpa densamma.
Efter en dramatisk period och tack vare den förköpsrätt som klubben tidigare hade utlovats av Stockholm-Saltsjön kunde WGCC:s intressenter, en ideell förening om 13 medlemmar, köpa klubben.
Efter att köpet av klubben var klart utarbetade WGCC:s intressenter ett ”letter of intent”, där man förklarade sig beredd att, om intresse förelåg, låta klubbens medlemmar köpa anläggningen till självkostnadspris. Varje medlem skulle alltså köpa ett andelsbevis som innebar rätt att spela på golfbanan.
Erbjudandet om att teckna andelsbevis lämnades till klubbens medlemmar i september 1984, och i mitten av november stod det klart att så många medlemmar hade tecknat sig för andelsbevis att klubben kunde köpa fastigheten. Det dröjde emellertid ytterligare två år innan alla andelsbevis var slutsålda.
Golfbanan hade dock större problem, framförallt på hål 4 och 16. Vid regn blev det sankt eller översvämning och vid torka blev banan lätt gul och torr.
Utöver detta skulle kontraktet med Stockholm-Saltsjön snart gå ut och oroande rykten hade börjat cirkulera om att Stockholm-Saltsjön var intresserade av att sälja klubben. Man fick snart veta att det konsortium som hade inköpt Fågelbro gård var intresserade att även förvärva WGCC. Den enda möjligheten för klubben att själva köpa marken var att ett antal klubbmedlemmar arrangerade ett interimköp av klubben, för att sedan låta klubbens medlemmar inköpa densamma.
Efter en dramatisk period och tack vare den förköpsrätt som klubben tidigare hade utlovats av Stockholm-Saltsjön kunde WGCC:s intressenter, en ideell förening om 13 medlemmar, köpa klubben.
Efter att köpet av klubben var klart utarbetade WGCC:s intressenter ett ”letter of intent”, där man förklarade sig beredd att, om intresse förelåg, låta klubbens medlemmar köpa anläggningen till självkostnadspris. Varje medlem skulle alltså köpa ett andelsbevis som innebar rätt att spela på golfbanan.
Erbjudandet om att teckna andelsbevis lämnades till klubbens medlemmar i september 1984, och i mitten av november stod det klart att så många medlemmar hade tecknat sig för andelsbevis att klubben kunde köpa fastigheten. Det dröjde emellertid ytterligare två år innan alla andelsbevis var slutsålda.
Medlemsintresset växer
Först under andra hälften av 80-talet kunde WGCC, likt andra golfklubbar i storstadsregionerna, notera att vinden hade vänt i medlemsfrågan. Tvärt emot tidigare hade klubben fått en kö på hundratals golfintresserade i väntan på medlemskap. Maxantalet på 725 medlemmar med andelsbevis fylldes 1987 och 1989 stod 330 personer i kö för att bli aktiva golfmedlemmar.
Ljust 90-tal med starkare ekonomi och nya medlemmar
90-talet inleddes med att klubbhuset byggdes ut, och det invigdes i juni 1990 med stora festligheter. Bridgeverksamheten på klubben var mycket livlig, med ca 100 medlemmar som spelade varje vecka. Det var mycket rörelse och aktivitet på klubben tack vare nyförvärvade medlemmar, och restaurang Le Golf hade under 90-talets första år fått en mycket god status och var således välbesökt.
Flera förbättringsarbeten gjordes på klubben och golfbanan för att höja standarden. Man satsade på en utbyggd och förbättrad bevattningsanläggning, tennisbanan helrenoverades och man renoverade flera hål samt förbättrade bunkerområden och utslagsplatser.
I slutet av 90-talet befann sig WGCC i ett generationsskifte och hade ett stort antal nya medlemmar.
Flera förbättringsarbeten gjordes på klubben och golfbanan för att höja standarden. Man satsade på en utbyggd och förbättrad bevattningsanläggning, tennisbanan helrenoverades och man renoverade flera hål samt förbättrade bunkerområden och utslagsplatser.
I slutet av 90-talet befann sig WGCC i ett generationsskifte och hade ett stort antal nya medlemmar.
Banan byggs om
Trots förbättringar av banan under 90-talet hade greenerna gradvis försämrats under några år. År 2003 tillsatte man därför en bankommitté som skulle utreda möjligheterna att genom renoveringsåtgärder åstadkomma greener av toppkvalitet. Efter ett intensivt arbete under hösten och vintern uppstod projekt Green 2007. Den fortsatta utredningen av tänkbara förbättringar för banans layout, under ledning av golfarkitekt Bob Kains, resulterade i ett tilläggsbeslut om att genomföra en ny bansträckning, och det sammanlagda arbetet resulterade i ett nittiotal förbättringsförslag. Vid ett extra årsmöte 2005 beslutades att genomföra i princip samtliga av dessa. I samband med dessa förbättringar kunde man även bygga om och öppna det nya, mer moderna, ”Halfway House” 2006.
När projektet Green 2007 avslutades var banan i den höga klass som överensstämmer med WGCC:s vision. Alla greener och greenområden hade byggts om, golfbanan fick två nya hål (8 och 16) samt sju förändrade. Vidare hade man byggt ett nytt närspelsövningsområde. Greenytorna uppvisade jämnhet och snabbhet och skulle leda till ett attraktivare spel både för medlemmar och gäster.
När projektet Green 2007 avslutades var banan i den höga klass som överensstämmer med WGCC:s vision. Alla greener och greenområden hade byggts om, golfbanan fick två nya hål (8 och 16) samt sju förändrade. Vidare hade man byggt ett nytt närspelsövningsområde. Greenytorna uppvisade jämnhet och snabbhet och skulle leda till ett attraktivare spel både för medlemmar och gäster.
50-årsjubileum
2016 markerade en riktig milstolpe i WGCC:s historia. Klubben hade funnits och verkat under ett halvt händelserikt sekel.
WGCC idag och framtiden
Wermdö Golf & Country Club har idag drygt 800 andelsmedlemmar och det spelas ca 30 000 rundor per år på vår golfbana.
På WGCC står den där äkta klubbkänslan alltid i fokus och vår passion för golfen är alltid central i verksamheten. Vi strävar efter att erbjuda både medlemmar, countrymedlemmar och gäster en trivsam miljö med god sammanhållning. Vi arbetar ständigt med att kontinuerligt höja standarden på golfbanan, klubbområde och countryaktiviteter.
På WGCC står den där äkta klubbkänslan alltid i fokus och vår passion för golfen är alltid central i verksamheten. Vi strävar efter att erbjuda både medlemmar, countrymedlemmar och gäster en trivsam miljö med god sammanhållning. Vi arbetar ständigt med att kontinuerligt höja standarden på golfbanan, klubbområde och countryaktiviteter.