Proffslivet So Far

Rebecka Surtevall berättar om sin proffsvardag
Wermdö Golf & Country Club

De två viktigaste sakerna jag har lärt mig under mina första månader som professionell golfare i USA är att fråga om hjälp och att bli medveten om hur ens tankar ser ut. Sedan jag tog examen från Arkansas Tech University i Maj 2015, så har jag enligt många utomstående haft flyt när det kommer till hur jag har lyckats tagit mig runt i Amerika. Många har även uttryckt sig att jag har haft en jädrans tur, men faktum är att jag bara har tagit mig modet till att fråga om hjälp. Det började med att jag frågade en vän eller en bekant som jag trodde hade en anknytning till dit jag skulle, och om de inte kunde hjälpa mig så refererade dem mig oftast till någon annan, och så fortsatte det. De första fyra månaderna efter min examen bodde jag inneboende hos kontakter eller kontakters kontakter i Arkansas, Georgia, och Kalifornien. Jag hade blivit övertygad under mitt sista år på Tech att jag behövde flytta till Orlando Florida för att ge mig själv de bästa förutsättningar för att fortsätta jobba mot min dröm att spela professionell golf på högsta nivå. Det tog ett email och ett samtal sedan hade jag skaffat permanent boende precis i utkanten av Orlando, Florida i början av september 2015. Om folk vet att man är behov eller behöver hjälp så dyker det oftast upp på ett eller annat sätt, kanske inte som man hade tänkt sig, men möjligheter dyker upp bara man är öppen och mottaglig för det. Det var också så jag lyckades få jobb på Country Club of Roswell i Georgia, på Country Club of Orlando (den äldsta privata golfklubben i Orlando) och TGA Golf som är ett ”efter-skolan-program” för barn i Florida.
Att ha modet till att fråga om hjälp hänger ihop, enligt mig, med att bli medveten om hur ens tankar ser ut. Efter att Per-Ulrik blivit VD för WGCC, så gav han mig möjligheten i början av året att träffa och spela en runda golf med honom och Dani Holmqvist i Jupiter Florida, cirka 2 timmar söder om Orlando. Jag blev superglad att få det erbjudandet av en av Sveriges bästa herrgolfare genom tiderna. Och för er som hänger med i damgolf så vet ni att Dani, efter en grym säsong förra året, var en av de topp 10 spelarna på Symetra Tour, som fick full status på LPGA touren för 2016. Jag själv har följt henne och hennes golf på avstånd sedan några år tillbaka, första gången jag fick nys på vem hon var när hon prydde framsidan av Golf Digest. Coolt och super pirrigt att få lira ihop med en person som man har sett upp till under en längre tid! Vi hade grymt kul, och det blev en väldigt lyckad dag. Jag och Dani bytte nummer och hördes av sporadiskt efter det. Några månader senare, efter jag avslutat sista rundan i en mini tour tävling i Orlando, så sa jag till min mamma på vägen hem från golf banan att jag verkligen känner jag är på väg i rätt riktning, men att det vore så himla lärorikt och kul att få en inblick hur LPGA-proffsen verkligen gör, bara för att kunna få se för sig själv om man håller måtten. Samma kväll får jag ett sms från Dani där det står, ”Hej Rebecka, vad gör du de här datumen, vill du hänga på och gå caddie för mig?” Jag blev så full i skratt, samma dag som jag önskade att få se hur proffsen gör får jag en möjlighet att gå caddie för en! Att få gå caddie till en tour spelare på LPGA är ju så nära man kan komma innanför repen, bortsett från att få spela själv! Självklart tackade jag ja.
Och gud vad jag lärde mig mycket genom att få gå caddie till Dani under veckan LPGA touren spelade i Pratsville, Alabama! Jag måste dock erkänna, jag hade hoppats på en checklista hur mycket man behöver träna golf, fys, vad för slags kost funkar bäst etc. men insåg ganska snabbt att det inte finns någon handbok i hur man lyckas bli en framgångsrik tour spelare – alla kör sin egen grej. För Dani, en kortare tränings dag är cirka 4h på golf banan medans en längre upp emot 10h, och såklart fys på det.  Hon gillar att köra tuffa fys pass, och försöker varierar dagarna mellan vikter och löpar rundor. Under en tävlings vecka anländer hon 4-5 dagar innan första tävlingsvarvet och försöker få in minst 2 till 3 övnings varv. Beroende på veckans utmaningar och konditionen av golf banan lägger hon upp en tränings plan för både golf och fys. Man måste alltså hitta vad som funkar bäst för en själv – det låter ju super lätt, men steget att gå från en skyddad miljö (Arkansas Tech) där allt var förbestämt för en när det kom till hur mycket man skulle träna och spela, till att golfen nu är i heltids fokus och upplägget bestämmer man själv så blir det lite svårare, vad börjar jag med? För mig var det därför otroligt häftigt att se hur Dani gör, för få ett uppslag och ett hum om vad jag skulle kunna göra. Och hon delade med sig och berätta mycket hur hon lade upp sin träning osv. Dani tipsade mig om att en bra början är att få en överblick på de olika delarna som går in under att vara professionell golfare. Hon brukar dela upp det i sex fack: golfträning, fysträning, kost, utrustning, återhämtning, och fritid. Konsten är sedan att finna balans mellan dessa sex, på sitt egna vis. Otroligt lärorikt och jag blev så impad av Dani. Tycker det säger väldigt mycket om en persons karaktär att sms:a och bjuda in en person hon halvt känner som hon vet försöker ta sig dit hon är och hur betydelsefullt det kan vara. Sant tecken på hur hon vill ge tillbaka till kommande generationer av golfare.
Men den viktigaste saken jag tog med mig från veckan tillsammans med Dani var övertygelsen att den avgörande faktorn om en spelare klarade cutten eller inte, berodde på vad som föregick mellan spelarens två öron. Dont get me wrong here, tjejerna på LPGA touren är sjukt vassa, riktigt grymma golfare och man måste ha uppnått en viss nivå för att kunna spela, men de slagen tjejerna slår för att ta sig runt, de slagen kan jag också slå – utan tvekan. Tjejerna på LPGA touren är mer konstanta med att slå de slagen jämfört med mig (för tillfället), men den avgörande faktorn är ändå vad som föregår innanför pannloben. Vi alla har spöken i våra huvuden och jag märkte under veckan att även tjejerna LPGA touren brottas med det. Det är inget som försvinner bara för att man har säkrat sitt kort för att få spela året ut på touren. Tour tjejerna handskas med rädsla och stress konstant, resa från stad till stad vecka ut och in är väldigt påfrestande. I min observation, de spelare som klarar cutten vet att oron kommer att alltid hänga på, men det är upp till dem själva, genom att med omsorg se över sina tankar, inte att låta rädslan styra och ta över. Det handlar om att lägga de orofyllda och negativa tankarna åt sidan och sedan fylla sig själv med positiva vibbar och visioner. Många professionella golfare jag har stött på under de senaste åren belyser verkligen hur viktigt det är att skapa sig positiva visioner. Jag kommer väl ihåg min konversation med LPGA tour spelaren Rosie Jones (13 vinster på LPGA) för två år sedan, hur hon berättade att inför varje tävlings varv brukar hon kvällen innan visualisera hål för hål, slag för slag och hur fantastiskt hon spelade. För många är det säkert inte så nytt, men för några är det kanske det. Forskning kring att visualisera och skapa en positiv anknytning till de saker man vill ha eller vill ha mer utav i sitt liv har blomstrat under de senaste åren. Jag själv kan rekommendera några källor som har inspirerat och hjälpt mig både inom min utveckling som golfare men även som person (se nästa sida). Man kan se det som ett buffébord och ta till sig det man tycker känns rätt till sin egen verktygslåda. Vi försöker ju ändå inte fixa samma problem, så självklart kommer min verktygslåda se annorlunda ut än din, men vi kan ju låna verktyg och finna inspiration genom att kolla ner i varandras verktygslådor då och då.
Dani historien är bara en utav många händelser under de senaste åren där saker på ett ”tursamt” sätt har fallit på plats – jag får sätta mig ner en dag och skriva en bok om det. Jag är alltid lika tacksam när det händer, men det är märkligt hur det dyker upp. Det lättaste sättet jag kan förklara det på är att om man ställer in sin frekvens till det man vill ha eller ha mer utav, så dyker det upp, men man måste vara mentalt och fysiskt mottagande för det. På två mer stadiga ben och med en större verktygslåda i min hand, är jag snart på väg till Kalifornien igen för att spela första steget utav tre på LPGA Qualifying School. I Kalifornien har jag ”turen” att få bo hos ett äldre par som jag träffade där förra året. Det är inte billigt att resa och ta sig runt, men jag hoppas och tror att det en dag kommer att bli det, det är den frekvensen jag är inställd på.
Läs mer!: Rebecka WGCC